Ensam med alldeles för många tankar...

Igår, när jag som vanligt låg o vred mig i sängen och inte kunde sova tänkte jag på hur mycket man klagar på små saker. Vi klagar på vintern, för att det är kallt o jävligt, vi klagar på sommaren för att det är varmt o blött, vi klagar på våren för att det luktar bajs ute, vi klagar på hösten för att regnet och löven inte gör något annat än faller ner.
Men samtidigt vet vi att snön är vacker, solen ger oss färg, regnet gör nåt gott för jorden och efter bajslukt kommer tusselagos. Men skulle man inte klaga alls, då skulle man anses som knasig, en knasig hippie. Klagar man hela tiden så anses man som en negativ jävel som är trött på livet. Så alltså anses det vara okej att klaga över småsaker. Bara man ger det lite posetiva tankar oxå.

Nu har det gått 4 dagar på min förkylning, och den är nästan över nu. Lame tisdag.
Tog en liten promenad till vivo för att lämna tillbaka filmen jag hyrde, när jag kom hem insåg jag att jag kanske borde hyrt en film till. Men hey, jag sparade 25 spänn. Så nu har jag suttit i soffan hela dagen, Evelina skrämde mig så min falafel blev bränd och jag kollade klart på hela säsong 6 av sex and the city. Och detta känns ganska hemskt att säga, men jag önskade faktiskt att mina grannar hade sex så jag hade nåt att kolla på istället för barnkanalen och "zoom kabooom!!"
Nu blir det en lång promenad med Sara och Zelda.
Later!