Dagens minus

Morgonandeträkt på en full tunnelbana. Detta gör definitivt inte morgonen bättre. Varför öppnar man ens munnen på tunnelbanan tidigt en grå morgon?
femton minuter senare står jag i slussen. Sakta försvinner min irritation, upp på bussen och hoppas att ingen öppnar munnen. Jag är osynlig. så osynlig att en människa sätter sig på mig. Och märker inte att jag sitter där förän jag försiktigt hummar lite om att jag ska gå av bussen. Irritationen är på topp. Denna dag känns otroligt lång. HURRA för helg!!

jag behöver en egen liten dator nörd!

Virus på datorn, Virus i kroppen. Livet kan inte bli bättre. Kanske en promenad gör mig lite gladare. Solen skiner. Jag behöver en dator nörd, en som bor i ett hörn av min lägenhet. Som kan hjälpa mig med allt det där tekniska jag inte riktigt klarar av!
Ibland är det inte bara ensamt att bo själv, det är svårt oxå! och problemen bara växer och lägger sig på en hög om man inte gör något åt saken. Så lilla datornörd. var finns du?

Den som spar, han har, sa kalle och stoppade glassen i byxfickan!

Dessa ord förklarade i princip hur jag spenderade helgen. Fredag. Vackra Lollo fyllde äntligen 20, vi trotsade magont och snökaos för att fara till östertälje. Starkt jobbat. Sjukt värt. God middag och trevligt sällskap. Hemresa. Till Djurö, mindre kul. 3 timmar senare satt jag hemma i mitt gamla barnrum med tårna tätt instoppade under täcket, redo för en lång kall natt på landet. Pulsa i snö upp till knäna, skor fyllda med snö och en lång väntan på en kall buss startade. fyrtiofemminuter för att vara exakt. KUL! Men tack för de värmande sockorna. de uppskattades mycket.
Jobbet slut, PHU. Pensionärsbajs, lera och snökaos. jag klarade det!
Hamnade på tuben. långt kvar till bussen, jag hinner. pustar ut.
Det blir svart, dörrarna går inte att öppna och jag känner hur paniken sakta närmar sig mig. Jag missar bussen, 1 timme i slussen. två timmar senare. PHU. jag är hemma!
Söndag. kommer ingenstans, sitter i mitt gamla barnrum. fryser. trött på snökaos.
Men glada tankar. ingen utgång, hälsosamma jag. Sparade pengar. Den som spar pengar är inte heller bakis. Värt!

Härlig vinterdag, trots inställda tåg, bussar och avstängda vägar. Solen skiner och snön glittrar. Jag känner mig iallafall ganska glad.
SKINS, te och stand up blir slutet på denna vackra kalla vinter måndag.

För mycket vatten ska rinna under många broar innan jag glömmer dig!!

"Ingen kan vara nere med en ballong"

Lame Tisdag!

fettisdagen... Dålig dag!
Jag vill göra något spontant, vill åka bort, och inte säga var jag åker. Vill inte gå tillbaka till jobbet, vill inte höra alla dåliga skämt, alla kommentarer, all skit!! STRESS!
Semla till lunch och Matte innan det. Bööh!
Jag vill inte vara med, vill inte hamna i ett mönster, göra samma sak varje dag. Stress igen.

Allt känns hopplöst!


Längtar till våren, behöver sol, värme, torra tygskor, ett roligare liv, öl i Tanto och sopad asfalt.

saknar

Jag vill tillbaka, vill inte vara i Stockholm. Vill ha snö upp till låren, ont i kroppen och vill vakna till en halv 9 fis.
Snart är vi där igen, denna gång med bil! Räknar dagarna!

Imorgon ska jag och min stora väska ut och åka tåg. Det ska bli spännande!

Dålig karma!

Dålig karma, IGEN. suck! Jag gör en god gärning, en olaglig egentligen. Men det ger ju något gott till den jag gör det för. Gör man 2 olagliga saker, en till sig själv. Då blir det dålig karma. Det är bevisat. Och det hände mig! av alla människor, så ska jag råka ut för det.
Livet var så jävla underbart denna vackra lördag, solen sken, snön glittrade, jag samlade in pengar till barnen i Haiti och jag köpte den snyggaste jackan jag någonsin skådat. Men man kanske inte få vara för glad, den lilla farbrorn uppe i det blå tycker nog inte det. Inte i mitt fall iallafall, och alla ni som aldrig får dålig karma. Var glada.
Jag skulle gå av i slussen, men sen kom jag på att där finns det inget systembolag. Så jag kliver på tunnelbanan igen, och sitter där. Lilla glada jag! När den mest håriga människan jag ser kliver fram till mig och ber mig om mitt busskort, inte tänker jag på att jag är vuxen nu. Så jag ger glatt fram mitt kort, och blir ställd när han frågar om mitt leg. Stationen medis kommer och jag ska kliva av och hoppas och ber till den lilla farbrorn uppe i det blå om hjälp och att de kan låta mig gå. Men den hårige mannen säger, Vi går av! Hjälp! Jag försöker komma på en plan, men det hjälps inte. Han skäller och skäller och det enda jag tänker på är att ingen får se mig just nu. Men dock så är perongen i Medis full så klart, ingen ville missa denna vackra vinter lördag! Jag blir omringad av 6 stora människor i uniform, lilla lilla jag. Och känner hur tårarna bränner bakom ögonlocken. Jag får min böter och den hårige mannen frågar om jag är nöjd, jag skriker. Han är inte bara hårig, utan sjuk i huvudet och ful! Så jag tackar och bockar och klappar plånboken eftersom jag nu är 1200 kr fattigare. Jag gråter offentligt, in på systemet, skriker i telefonen och har panik, Blir utskrattad och slipper visa leg eftersom de förstår mycket väl att jag är över 20. KUL!

Men frågan är, om jag grät för att jag var så arg? eller för att jag tyckte synd om den hårige mannen, för att han har ett jobb som går ut på att förstöra andra människors liv genom att förpesta de med hår och ge de en sjuhelvettes hög böter.
Och ska man lära sig nu? och betala för fullt pris, eller ska man skriva ett manus, lära sig detta utantill och vara beredd när de dyker upp, människorna som förstör andra människors vackra vinter lördag?

6 dagar kvar

Jag ska till Lindvallen, wohoo, och jag ska kramas, pussas, åka bräda, kasta snö, få snö i skorna, bowla, dansa i neon, träffa danskar, köpa mössa, plugga matte (suck), göra snöänglar, dricka öl, sjunga, snarka, åka buss, åka tåg. Och jag kommer ha awesome.
Kommer sakna dig Elin! Men jag kommer upp till dig i norr och hälsar på dig och alla söta renar!

Det är skönt att äntligen ha något att se framemot.

Ensam med alldeles för många tankar...

Igår, när jag som vanligt låg o vred mig i sängen och inte kunde sova tänkte jag på hur mycket man klagar på små saker. Vi klagar på vintern, för att det är kallt o jävligt, vi klagar på sommaren för att det är varmt o blött, vi klagar på våren för att det luktar bajs ute, vi klagar på hösten för att regnet och löven inte gör något annat än faller ner.
Men samtidigt vet vi att snön är vacker, solen ger oss färg, regnet gör nåt gott för jorden och efter bajslukt kommer tusselagos. Men skulle man inte klaga alls, då skulle man anses som knasig, en knasig hippie. Klagar man hela tiden så anses man som en negativ jävel som är trött på livet. Så alltså anses det vara okej att klaga över småsaker. Bara man ger det lite posetiva tankar oxå.

Nu har det gått 4 dagar på min förkylning, och den är nästan över nu. Lame tisdag.
Tog en liten promenad till vivo för att lämna tillbaka filmen jag hyrde, när jag kom hem insåg jag att jag kanske borde hyrt en film till. Men hey, jag sparade 25 spänn. Så nu har jag suttit i soffan hela dagen, Evelina skrämde mig så min falafel blev bränd och jag kollade klart på hela säsong 6 av sex and the city. Och detta känns ganska hemskt att säga, men jag önskade faktiskt att mina grannar hade sex så jag hade nåt att kolla på istället för barnkanalen och "zoom kabooom!!"
Nu blir det en lång promenad med Sara och Zelda.
Later!

19:54

Förkylning, mensvärk, kyla, utslag, trasigt ledband, snor, matte!!
Men hey, jag gillar vintern. Jag tänker glada tankar. 1 vecka kvar, sen Lindvallen.
Helt jävla awesome!